Igår kom det massa (i våra mått mätt) elever från Stockholms teologiska högskola, om det inte vore för glaciärturen och Rutjebäcken skulle det nästan kunna ses som veckans händelse. De stannar tills på söndag och bidrar med liv på gården, mycket skratt, gott humör och någon känsla av civilisation. Tyvärr bidrar de även med långa köer i matsalen och idag tog de vårt bord vid lunchen, men... man får ta det onda med det goda, det är trots allt de som är gäster ;)
Idag har vi för övrigt varit ute och fiskat men vi får nog hålla oss till människofiske i fortsättningen för fiskarna verkade inte nappa på våra tankar alls...
Som någon kanske har hört/läst så har det varit två 22-åringar som fastnat på Södra Sytertoppen (som jag faktiskt också bestigit, så det så ;) ). Vår fjälledare Mojo har varit borta i nästan två dygn för att de letat och letat och letat i snö och dimma. Vi här har verkligen haft de unga killarna i våra tankar och bett för dem och räddningsarbetet, tack och lov har allt gått väl och de har nu kommit ner och mår bra. MEN, jag måste bara säga, de var inte på en glaciär som svt säger (kände bara att jag behövde få säga det).
En stor eloge till den fantastiska fjällräddningen som består av ideellt arbetande människor som åker hemifrån och är borta från vanliga jobbet, jobbar stenhårt, natt och dag för att rädda liv bland fjällen!

//Eva

Den här veckan började på kanske bästa tänkbara sätt, dvs. med tonerna till en pampig körversion av "Morgon mellan fjällen" på högsta volym ljudande i hela Annexet. Med andra ord kändes det inte helt fel att på måndagmorgonen stiga upp för att ta sig an en ny, spännande vecka här på Bibelfjäll. Det var till och med så lyckat att vi fortsatt med detta ljuvliga uppvaknande resten av veckan och bestämt funderar på att göra det i fortsättningen också. Skoldagen innehöll "Inför" och "Egentid" följt av teori inför tisdagens stundande glaciärstrapats. På kvällen fick vi besök av ett gäng livliga scouter som vi fick förmånen att både leka och äta "korv med bröd" tillsammans med.

Tidigt på tisdagmorgonen stuvade vi in våra ryggsäckar i bilarna, försedda med allt som kan tänkas behövas på en glaciärtur, dvs. isyxa, stegjärn, klättersele, rep och rejält med fika. Därefter styrde vi mot riksgränsen och glaciären Okstindbreen i Norge. En timmes asfaltväg och ytterligare en timmes slingrig grusväg senare, började vi vår vandring upp mot "breen" som glaciär ju faktiskt heter på norska. Efter en ganska påtaglig stigning kunde vi äntligen skymta glaciären bakom bergsväggen, en mäktig syn som oundvikligt framkallade en viss "Ice Age-känsla" hos mig. Inknutna i två replag med stegjärnens sylvassa taggar under kängorna och isyxorna i stadiga grepp, stegade vi sedan ut på den grön-blåa isen för att undersöka dess sprickor samt öva lite stegteknik. Dagens höjdpunkt tyckte många var att säkra och klättra med klätteryxor uppför en brant isvägg samt att öva "self-arrest", genom att kana nedför snösläntar och rädda sig själv med hjälp av isyxan. Sammanfattningsvis innehöll denna dagstur en otroligt häftig försmak av vintern som vi nog sent kommer att glömma!

Denna vackra höstdag har vi, precis som Linnéa skrev, tillbringat vid Ruttjebäcken, där vi räknade grytor, badade (OBS! endast Elin) och gick upp på kalfjället för att avnjuta vår medhavda matsäck. Mätta och belåtna sträckte vi sedan ut oss i solen och bara njöt av Guds skapelse och det underbara vädret. Och jag kan knappt tro att det är sant - vi gick i skolan idag!!
/Emilia

Innan jag kom hit till bibelskolan hade jag hoppfull rädsla..
jag tror jag kan tala för oss alla då jag säger så.
Hoppfull rädsla - förväntan, oro, ängslan, ångest, förhoppning, en önskan..
över hur vårat år på Bibelfjäll kommer vara.

För mig är denna dagen plötsligt något mer än vad jag väntat mig,
den där rädslan i all hoppfullhet har idag blivit till livsglädje.

Vi har precis kommit hem från en fantastisk och på något sätt ödmjuk tur vid Ruttjebäcken och på vägen hem slogs jag av en känsla som sa: "ÅH nu är jag hemma, det är vackert och innerligt uppskattar jag den här platsen!"

Det är ganska precis en månad sedan vi kom hit och till de resterande åtta månaderna, känner jag hoppfull livsglädje! Gud är god!
















Det jag försöker säga är att vi har det bra och jag är tacksam!

/Linnéa

Solen lyser himmeln blå och ja- det är skönt att leva då!



/ Elin

Hösten är här, löven börjar så sakteligen att gulna, blommorna blir allt färre och gräset bleknar mer och mer för var dag som går. Bergstopparna lyser vita av nysnö mot himlen och hela Guds skapelse är förunderligt vacker. Det är med Guds stora nåd som vi får vakna upp dag efter dag och ständigt upptäcka nya vidder i den underbara värld som han skapat åt oss.

I veckan så var vi på pilgrimsvandring till Norrasytertoppen. Vägen dit var längre och mer strapatsrik än vad någon av oss hade väntat. Det första hindret vi mötte var en mycket vattenrik och bred bäck som vi var tvungna att på något sätt korsa. Vår gode vägvisare Mojo ansåg att barfotavadning var det bäst lämpade sättet. Den isande kylan bet sig fast i våra fötter och en å annan känga hamnade i vattnet. En upplevelse vi sent kommer glömma. Väl på andra sidan drog den friska fjällvinden fram med snö.

Längre upp i backarna mötte vi renar. Och ännu längre upp så tilltog både kylan och snöfallet. Vi strävade vidare för att finna lä där vi kunde få en stunds vila och äta vår goda mat. Efter att ha klättrat uppför ett av många stenrösen fann vi två stora klippblock där vi fann för gott att rasta mellan.

Vi fortsatte sedan vår färd mot toppen men när vi kunde sikta vårt mål var vinden för hård och kall för att få en mer eller mindre behaglig topptur så vi vände innan toppen var nådd.

På hemfärdsdagen så vandrade vi i tystnad medan vi begrundade Guds underverk.

frid / Hanna

Från mig till er. Nu sitter jag på bussen påväg mot Småland. Jag kom inte ens till Tärnaby innan saknaden smög sig på. Precis som att jag räknar timmar, minuter och sekunder till min nya röda panda föds i tiny zoo så räknar jag också tiden tills jag är i Hemavan med er igen. Varje dag så häpnar ni mig med era fantastiska personligheter och egenskaper. Vilken lycka ni är för mig.  Tänk på mig och be för mig den här veckan. Jag behöver all styrka jag kan få.
Kram Emmy

Efter snart tre veckor på Bibelfjäll tänkte jag att det var dags att göra något åt alla filmklipp som jag samlat på mig. Så, här är resultatet - en tillbakablick på första veckan. Avnjuts bäst på fullskärm med högsta kvalitet. /Johannes

Den här helgen har jag hängt med mina faddrar, en upplevelse jag sent kommer glömma. För det var nog första och sista gången som jag flyttade en fårhage från ena sidan vägen till andra. I lördags var vi någonstans i närheten av Sorsele och faktiskt även inne i Soresele för att hälsa på min fadders bror. Med andra ord blev det en del bilåkande, men det var trevligt. På kvällen var i deras stuga, men det gick inte att åka bil dit utan det var att hoppa i båten där vägen tog slut, inte det man är van vid direkt. Nu är jag i alla fall hemma i annexet igen. PS. Huset där min faddrar bor i skulle passa in exemplariskt i filmen jägarna. DS. /Anton

Idag har vi som varit här haft en riktigt soft dag, mest chill, lyssnat på musik och spelat musik och spel. Höjdpunkten var absolut vår egengjorda pitepalten, ett projekt som bjöd på sammarbete, kladd och potatisstärkelse (tror vi, kändes mest som jäst). Nu ikväll har det spelats Alias här i annexet och stämningen har varit på topp! // Elin, Eva, Oscar och Emilia

Igår kväll begav sig några av oss i klassen till Fjällfinakåtan för ytterligare ett besök. Denna kåta verkar för en del ha blivit "the place to be" på fredagskvällarna. Vi får väl se hur länge denna fina tradition lever vidare. Väl i kåtan hade vi det helt enkelt bara det sådär allmänt gött och mysigt. Sovsäcksmys och bokstavskex har visat sig att vara en oväntat bra kombo. :) Idag begav vi oss ut på fjället på en liten tripp. Dagens tema var harmoni och i några timmar försökte vi helt enkelt leva efter denna grundtanke och filosofi. Solen sken, vi vadade (och halvt badade ;)), tog kort, njöt och hade en ypperlig förmiddag ute i det fria. Hemma i vårt kära annex har vi i kväll bakat kladdkaka, kollat film och lördagsmyst. Nice! Shipp i lingonskogen! / Elin